Högt blodtryck är den enskilt största riskfaktorn för stroke. Trots det saknar många kunskap om sina egna värden och om hur stor skillnad förebyggande arbete faktiskt kan göra. Jörg Teichert, tidigare överläkare vid strokeenheten på Mora lasarett, menar att bättre egenkontroll, livsstilsförändringar och ett stärkt fokus på prevention kan minska både insjuknande och allvarliga följder av stroke. 

Stroke är fortfarande en av de vanligaste orsakerna till död och långvarig funktionsnedsättning i Sverige. Samtidigt har vården gjort stora framsteg, inte minst när det gäller den akuta behandlingen. Men enligt Jörg Teichert, som arbetat med strokevård i över 30 år och ledamot i Strokeförbundets förbundsstyrelse, hamnar det förebyggande arbetet ofta i skymundan. 

– Blodtrycket är den absolut viktigaste faktorn. Högt blodtryck är den enskilt största orsaken till både stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar. Därför är korrekt behandling och uppföljning helt avgörande, säger han. 

Riskfaktorer som går att påverka
Alla riskfaktorer går inte att förändra. Ålder och ärftlighet spelar roll, liksom om det finns kärlsjukdom i släkten. Men många av de faktorer som bidrar till stroke är påverkbara – och där finns stora möjligheter till prevention. 

– Diabetes, rökning, snusning, övervikt och stillasittande är alla faktorer som ökar risken. Det viktiga är att förstå att det handlar om en samlad riskbild, där varje faktor adderas till helheten. 

Särskilt snusning anser Jörg Teichert vara ett underskattat problem. 

– Snusning diskuteras alldeles för lite i Sverige. En prilla innehåller mer nikotin än en cigarett och innebär en tydlig risk för stroke. Det finns vetenskapligt stöd för detta, men kunskapen når sällan ut till allmänheten. 

Han betonar samtidigt vikten av att föra samtalet utan skuldbeläggande. 

– Målet är inte att peka finger, utan att ge människor verktyg att minska sin risk. 

Egenkontroll ger ökad trygghet
Ett konkret och enkelt sätt att förebygga stroke är att regelbundet mäta sitt blodtryck. Enligt Jörg Teichert är egenkontroll ett effektivt komplement till vårdens uppföljning. 

– Jag rekommenderar ofta mina patienter att skaffa en egen blodtrycksmätare. De är inte dyra och man har nytta av dem hela livet. I början kan man mäta en gång i veckan, senare räcker det ofta med en gång i månaden. 

Han rekommenderar också att mäta vid olika tidpunkter på dagen, för att få en mer rättvis bild av hur behandlingen fungerar. 

– För den som haft en kärlsjukdom bör blodtrycket ligga runt 120/70. Är man i övrigt frisk är 130/70 en rimlig gräns. Många tror att högre värden är acceptabla, men så är det inte. 

Kunskap om den egna risken är avgörande
Att känna till sina egna riskfaktorer är enligt Jörg Teichert avgörande för att kunna förebygga stroke. 

– Risk handlar om summan av flera faktorer. Vet du att du har högt blodtryck, diabetes eller förmaksflimmer, då är det extra viktigt att inte lägga till ytterligare risker. 

Just förmaksflimmer är ett tillstånd som ofta upptäcks sent, men som kraftigt ökar risken för stroke om det inte behandlas. 

– Med rätt behandling kan risken minska avsevärt. Därför är kunskap och uppföljning så viktig. 

Oro för minskat fokus på strokevård
Trots stora framsteg inom den akuta strokevården, med behandlingar som trombolys och trombektomi, ser Jörg Teichert med oro på utvecklingen efter pandemin. 

– Före pandemin var stroke en högt prioriterad sjukdom. Efteråt har fokus flyttats, och diskussionen har tystnat. Många strokeenheter på små och medelstora sjukhus har försvagats eller integrerats i annan vård. 

Strokeenheter har enligt forskning visat sig ge bäst resultat för patienterna, både i det akuta skedet och under rehabiliteringen. 

– Vi ser i dag en tydlig polarisering. Vissa patienter blir helt återställda, medan andra lever med stora kvarstående men. Ofta hade konsekvenserna kunnat mildras om vård sökts tidigare. 

Ett yrkesliv som fortsatt ger mening
Jörg Teichert drabbades själv av stroke 2006, något som ytterligare fördjupade hans engagemang för området. I dag, vid 71 års ålder, arbetar han fortfarande inom neurorehabilitering. 

– Det mest meningsfulla är att se patienternas utveckling. Att någon som knappt kan röra en hand börjar återfå funktion, resa sig och gå igen. Det är otroligt givande. 

Hans viktigaste budskap är tydligt: 

– Kontrollera blodtrycket och behandla det om det är för högt. Kombinera det med ett hälsosammare liv, sluta röka och snusa, behandla diabetes och förmaksflimmer korrekt. Men om jag måste välja en sak – då är det blodtrycket.