Stroke drabbar över 25 000 personer i Sverige varje år. På strokedagen, som årligen infaller andra tisdagen i maj, uppmärksammas hur vi tillsammans kan förebygga, upptäcka och hantera en av våra mest livsavgörande folksjukdomar. 

Varje dag får cirka 70 svenskar en stroke. Ändå vet många för lite om vad som ökar risken – och vad som händer efteråt. Den 13 maj är det strokedagen, en dag då Strokeförbundet och lokala föreningar runt om i landet går samman för att sprida kunskap, stötta drabbade och lyfta vårdens styrkor och brister. 

– Jag brukar säga att man egentligen borde ha strokedagar varje dag. Det är så viktigt att prata om vad stroke faktiskt kan ställa till med – och vad man kan göra för att minska risken, säger Kent, aktiv i Strokeföreningen i Kalix. 

Fokus på livsstil och förebyggande arbete
Stroke är inte alltid något man kan förhindra helt – men många fall går att förebygga. Genom kunskap och medvetna livsstilsval kan risken minska rejält, betonar Kent och utvecklar:  

– Det handlar mycket om levnadsvanor. Att motionera, undvika rökning och alkohol, hålla koll på blodtrycket. Det finns också en ärftlig komponent, men mycket går att påverka själv.  

Under strokedagen informerar Strokeförbundet om just detta: hur man kan leva mer hälsosamt och vara uppmärksam på kroppens signaler. I Kalix samarbetar föreningen till exempel med det lokala sjukhuset, som hjälper till att mäta blodtryck och svara på frågor från besökare. 

– Vi har ett jättefint sjukhus här som ställer upp varje år. Det gör stor skillnad att vården är med och informerar – det stärker både budskapet och förtroendet, berättar Kent. 

Läs mer om Kalix Strokeförening här

Brister i övergången hem
Samtidigt som strokevården i Sverige gör framsteg, finns det fortfarande stora utmaningar. Den akuta vården håller ofta hög nivå – men det är när patienten skrivs ut som problemen börjar. 

– När man är inlagd får man oftast all hjälp man behöver. Men när man kommer hem och kommunen ska ta över ansvaret, då brister det tyvärr ofta. Det är en skarv som inte alltid fungerar, säger Kent. 

Rehabilitering ses som avgörande för att kunna återhämta sig. För den som får rätt stöd i tid kan livet bli mer självständigt igen – även om det inte alltid går att återvända till exakt hur det var före stroken. 

– Har man tur får man komma tillbaka till ett nästan normalt liv. Det är inte självklart, men god rehabilitering gör skillnad, säger Kent. 

Lokalt engagemang gör skillnad
I Kalix planeras årets strokedag att hållas i centrumgallerian – ett sätt att bli mer synliga för allmänheten. Tidigare år har föreningen haft välbesökta event där bland annat sjukgymnaster demonstrerat övningar för rehabilitering. 

– Det viktiga är att vi syns. Att folk vet att vi finns. Att vi är ett stöd.  

Föreningen i Kalix har 165 medlemmar – ett starkt engagemang i en kommun med cirka 16 000 invånare. Trots pandemins effekter på civilsamhället har de lyckats behålla sin nivå tack vare kontinuerliga aktiviteter och ett nära samarbete med vården. 

– Vi vill ju egentligen ha noll medlemmar – för att ingen skulle behöva oss. Men så länge behovet finns, behövs vi också, säger Kent.

Med fler medlemmar kan mer påverkas
Strokeförbundet driver på förändringar både nationellt och lokalt – inte minst genom opinionsbildning, samarbete med vården och finansiering av forskning. Ett konkret exempel från Kalix är hur föreningen, tillsammans med sjukhuset, lyckades påverka politikerna att investera i en efterlängtad MR-kamera. 

– Det började med en förfrågan från en läkare. Vi trodde först inte att det skulle vara möjligt – men tack vare ihärdigt arbete kunde vi övertyga regionpolitikerna. Till slut fick vi till och med vara med när den kom från Tyskland. Det visar vad man kan åstadkomma tillsammans.  

Strokedagen är en påminnelse om att stroke kan drabba vem som helst – men också om kraften i kunskap, gemenskap och påverkan. Och om vikten av att vara fler. 

Läs mer om hur du kan bli medlem och stötta Strokeförbundet här